Högskoletankar.

Sitter på högskolan nu och gömmer mig. Jag missar visst föreläsningen idag, det var jag inte beredd på.
Jag hade kunnat fortsätta sova istället! *morra*
Well, hur ser mitt liv ut just nu? Bra fråga egentligen, men jag var inte om jag kan svara.

Har ju börjat på högskolan nu, det är intressant och så. Medelåldern på min klass ligger typ på 30, så jag känner mig lite utanför faktiskt. En tant i klassen har redan försökt mamma sig över mig, och jag tappar snart tålamodet med henne.
Just nu läser vi organisationsvetenskap, ett ämne jag inte ens tänkt på tidigare. Somliga föreläsningar har varit riktigt lärorika, somliga har inte varit det.

I fredags hade vi en extremistfeminist som skulle föreläsa om könsroller i organisationer. Första halvan av föreläsningen gick åt att berätta om olika karriärval hon själv gjort osv. Det var intressant, men handlade ingenting om kön. Sedan kom det som nästan fick mig att resa mig i protest!
Sista halvan av föreläsningen handlade snarare om mansbekämpning. Jag diggar genusdebatten, och ja, vi borde ha ett jämställt samhälle. Men om det är sådana här föreläsare som skall lära oss om det, så kommer vi inte komma någonstans! Hon pratade om helt vanlig jävla mobbing. Något jag vuxit upp med och blivit utsatt för hela tiden. Det är något som alla kan bli utsatta för!
Men enligt henne, så var det enbart kvinnor som blir utsatta för det, av män som är rädda för att kvinnorna skall visa att dom faktiskt är bättre än männen.

Introduktionen till högskolan var riktigt mysig.
Synd bara att det var så många från pedagog som skippade allt.
Tanter som är för mogna för sådant. Come on! Vart är erat inre barn!? Det försvinner inte bara för att ni klämt ut ett par egna barn! :P Emot slutet var vi ett litet gäng med rätt nice sammanhållning dock.
Hela idén med fözar och överstar osv. var rätt kul.
Komiskt nog var den enda genuint söta personen jag lärde känna var föz också.
Min nya granne är rätt trevlig också, fick visa henne hur man hittade lite i Borås.
Hon började också på högskolan nu. Det var intressant att se hennes mimik när jag svarade hur gammal jag var ;P

Och nej, jag är smått nöjd med mig själv nu, så jag skall inte låtsas om att Nancy existerar.
Jag kan inte gå ut på krogen om jag vet att hon/dom skall dit. Jag är Rädd när jag går till skolan eftersom hon kan gå samma väg till jobbet.
Jag har gjort mitt försökt att sluta fred men fick en loska i ansiktet istället.
Det där ligger i det förflutna nu, och jag jobbar på att glömma.
Jag förtjänar bättre.

Jävlar vad många det är som förtjänar bättre just nu, egentligen..

Kommentarer
Postat av: Anonym

Jag tycker du skriver bra. Fortsätt gärna. Kram

2008-09-15 @ 18:54:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback