Späckade dagar.
Vad kan man säga?
Jag har fullt upp, och problemen hopar sig.
Omtenta på fredag, och ett par kompletteringsuppgifter att göra tills dess.
Samtidigt som jag har ett liv att leva.
Dagen har spenderats i sängen med min kurslitteratur.
Senaste veckan har varit katastrofal egentligen.
Men ett par ljuspunkter har jag minsann sprungit på.
I fredags var det rollspel för halva slanten. För att citera Erika:
"Ted, hädanefter skall du alltid ta med dig alkohol på rollspelsmötena. Du blir så mycket roligare att spela med då."
Efter rollspelet spenderades resterande slanten med ett besök på epsilon.
Det var en intressant kväll. Spenderade natten hos Jessica och Sven.
Nu vill jag dock gräva ner mig igen om emo-genen sätter igång och biter i mig.
Flyttar nästan helg!!
Jag har fullt upp, och problemen hopar sig.
Omtenta på fredag, och ett par kompletteringsuppgifter att göra tills dess.
Samtidigt som jag har ett liv att leva.
Dagen har spenderats i sängen med min kurslitteratur.
Senaste veckan har varit katastrofal egentligen.
Men ett par ljuspunkter har jag minsann sprungit på.
I fredags var det rollspel för halva slanten. För att citera Erika:
"Ted, hädanefter skall du alltid ta med dig alkohol på rollspelsmötena. Du blir så mycket roligare att spela med då."
Efter rollspelet spenderades resterande slanten med ett besök på epsilon.
Det var en intressant kväll. Spenderade natten hos Jessica och Sven.
Nu vill jag dock gräva ner mig igen om emo-genen sätter igång och biter i mig.
Flyttar nästan helg!!
Happy fucking birthday to me..
The best fucking birthday ever.
Really.. -_-
Som om jag inte var mordisk redan innan.
Övergiven dubbelt upp.
Dagen spenderas med skolmöte och sedan ensamhet.
Har gjort ett beslut om att återigen ta en paus från allt.
Bloggen är det enda jag behåller.
MSN är borttaget, helgon och bdb också..
Really.. -_-
Som om jag inte var mordisk redan innan.
Övergiven dubbelt upp.
Dagen spenderas med skolmöte och sedan ensamhet.
Har gjort ett beslut om att återigen ta en paus från allt.
Bloggen är det enda jag behåller.
MSN är borttaget, helgon och bdb också..
Kaffe, födelsedag och design.
Igår firade vi min födelsedag, dock fyller jag ju inte förrän imorgon. Har fått det jag kommer få redan, och jag klagar inte. Mängder med saker till lägenheten. Jag själv raidade ikea häromdan och blev många tusen fattigare. Däremot är jag en riktigt snygg lägenhetsmöblering rikare ;)
Vad är det med mig? Jag har knappt kunnat gå upp på mornarna nu senaste två veckorna. Kommer nästan alltid försent till lektionerna och så vidare. Förlite sömn mayhap? Sitter och pimplar kaffe nu, samtidigt som jag skriver här. Skall slänga mig ner till bussen så fort sista klunken är svald.
Jag tänkte fortsätta med min bloggdesign. Kan jag få lite konkreta tips och så? Jag kan inte ändra färgtemat och göra det ljusare utan att byta ut hela designen. Allt beror på besökarnas grafikkort osv. På min skärm är de gråa nyanserna redan jätteljusa.Finns det några av mina besökare som inte ser högersidan av bloggen? Vet att det krånglat en del tidigare..
Jag vet inte vad som händer och var allt är påväg. Jag vågar inte känna eller ta reda. Det får helt enkelt bara flyta på. Jag vet bara att känslor inte är min grej just nu. Och jag önskar verkligen att jag kunde bita ihop och sluta känna. Som sagt har det aldrig varit min grej. Speciellt inte när det jag måste sluta känna för är något jag tycker är underbart.
Förövrigt gjorde jag det mest modiga jag gjort på år och dagar. Och jag är ändå van vid att tala inför folk och så vidare. I talked to her. Walked straight up to her, and talked. Sprängde bort alla tvivel om att det inte hade med att hon var rädd. Hon ville bara bli av med mig. *garv* I hate when my predictions are correct. :P
Blubb out.
Vad är det med mig? Jag har knappt kunnat gå upp på mornarna nu senaste två veckorna. Kommer nästan alltid försent till lektionerna och så vidare. Förlite sömn mayhap? Sitter och pimplar kaffe nu, samtidigt som jag skriver här. Skall slänga mig ner till bussen så fort sista klunken är svald.
Jag tänkte fortsätta med min bloggdesign. Kan jag få lite konkreta tips och så? Jag kan inte ändra färgtemat och göra det ljusare utan att byta ut hela designen. Allt beror på besökarnas grafikkort osv. På min skärm är de gråa nyanserna redan jätteljusa.Finns det några av mina besökare som inte ser högersidan av bloggen? Vet att det krånglat en del tidigare..
Jag vet inte vad som händer och var allt är påväg. Jag vågar inte känna eller ta reda. Det får helt enkelt bara flyta på. Jag vet bara att känslor inte är min grej just nu. Och jag önskar verkligen att jag kunde bita ihop och sluta känna. Som sagt har det aldrig varit min grej. Speciellt inte när det jag måste sluta känna för är något jag tycker är underbart.
Förövrigt gjorde jag det mest modiga jag gjort på år och dagar. Och jag är ändå van vid att tala inför folk och så vidare. I talked to her. Walked straight up to her, and talked. Sprängde bort alla tvivel om att det inte hade med att hon var rädd. Hon ville bara bli av med mig. *garv* I hate when my predictions are correct. :P
Blubb out.
Fuck...
Well, då var det sagt iallafall.
Det jag såg visade sig bara en inbillning.
Nu orkar jag inte mer.
Gamla vänner så som panikångesten och ensamheten omfamnar mig och hugger mig i ryggen med en kniv, samtidigt som de sparkar mig i skrevet..
Jag har inte ens motivation nog att vara arg längre..
Nu är jag bara ledsen.
Det jag såg visade sig bara en inbillning.
Nu orkar jag inte mer.
Gamla vänner så som panikångesten och ensamheten omfamnar mig och hugger mig i ryggen med en kniv, samtidigt som de sparkar mig i skrevet..
Jag har inte ens motivation nog att vara arg längre..
Nu är jag bara ledsen.
Skadeskjuten och osäker.
Those are the two words for this month.
I don't know in from out, and up from down at the moment.
And simply put, (But still appreciated) the wrong people care..
I feel close to worthless.
And too bad for me, that feeling actually makes me so.
What's my way?
Not this way.
Jag.. Är så osäker just nu.
Jag vet inte om jag skall hoppas.
Jag vet inte om jag borde fly med benen på ryggen.
Jag vet inte vad som behövs av mig?
En stabil punkt?
En hängivelse?
Eller för att citera Cobra Starship.
You can't be missed if you never go away.
Fucking fucked up fuckshit.. >.<
I don't know in from out, and up from down at the moment.
And simply put, (But still appreciated) the wrong people care..
I feel close to worthless.
And too bad for me, that feeling actually makes me so.
What's my way?
Not this way.
Jag.. Är så osäker just nu.
Jag vet inte om jag skall hoppas.
Jag vet inte om jag borde fly med benen på ryggen.
Jag vet inte vad som behövs av mig?
En stabil punkt?
En hängivelse?
Eller för att citera Cobra Starship.
You can't be missed if you never go away.
Fucking fucked up fuckshit.. >.<
A Strong Day
Well, en stark dag i många bemärkelser.
Idag genomförde vi Starkdagen. En massa företag kom till högskolan med en massa informatörer och spred sina nunor över våra korridorer. Jag har inga direkta saker att klaga över. Dagen var lyckad så sett, om man bortser från mitt företags självuppfattning. Men detta Kan man bortse från.
Misslyckades dock totalt med att klara av det jag mentalt preppat mig för senaste veckan. Klarade fortfarande inte av att ens hälsa på henne, trots att jag hjälpte henne vid flera tillfällen. The silence treatment, och undvikande ögon. En bekant sa dock något som jag helst vill förkasta dock. Hon frågade varför jag inte pratar med henne.
Mitt svar är att jag är rädd. Rädd för henne och rädd för hur jag skulle må om hon faktiskt rådissade mig om jag väl försökte seriöst.
Min bekanta svarade att det kanske är så att hon också är rädd? Kanske i mina vildaste drömmar, men jag är för cynisk för att tro det. Jag vill bara kunna prata med henne.. Eller iallafall hälsa utan att det känns som att världen rämnar.
Seriöst, det låter sjukt, men så känns det. Så fort jag tog ansats för att säga något till henne kom det som en blockad av illasinnade känslor..
Annars var det mycket nice folk på starkdagen. Lärde känna många nya ansikten. Dock mår jag nästan lite illa över hur många tjejer som faktiskt är Lite för flirtiga för sitt eget bästa för att sedan råka försäga sig om partner eller liknande. Men jag har blivit förvarnad. På högskolan finns inga singlar. Och om dom mot förmodan finns, så är det pga. egna val.
Sitter dock just nu klädd i kavaj och skjorta. Har kommit hem från avslutningsbanketten för starkdagen. Fin mat och alkohol. Och en total jävla snefylla..
Idag genomförde vi Starkdagen. En massa företag kom till högskolan med en massa informatörer och spred sina nunor över våra korridorer. Jag har inga direkta saker att klaga över. Dagen var lyckad så sett, om man bortser från mitt företags självuppfattning. Men detta Kan man bortse från.
Misslyckades dock totalt med att klara av det jag mentalt preppat mig för senaste veckan. Klarade fortfarande inte av att ens hälsa på henne, trots att jag hjälpte henne vid flera tillfällen. The silence treatment, och undvikande ögon. En bekant sa dock något som jag helst vill förkasta dock. Hon frågade varför jag inte pratar med henne.
Mitt svar är att jag är rädd. Rädd för henne och rädd för hur jag skulle må om hon faktiskt rådissade mig om jag väl försökte seriöst.
Min bekanta svarade att det kanske är så att hon också är rädd? Kanske i mina vildaste drömmar, men jag är för cynisk för att tro det. Jag vill bara kunna prata med henne.. Eller iallafall hälsa utan att det känns som att världen rämnar.
Seriöst, det låter sjukt, men så känns det. Så fort jag tog ansats för att säga något till henne kom det som en blockad av illasinnade känslor..
Annars var det mycket nice folk på starkdagen. Lärde känna många nya ansikten. Dock mår jag nästan lite illa över hur många tjejer som faktiskt är Lite för flirtiga för sitt eget bästa för att sedan råka försäga sig om partner eller liknande. Men jag har blivit förvarnad. På högskolan finns inga singlar. Och om dom mot förmodan finns, så är det pga. egna val.
Sitter dock just nu klädd i kavaj och skjorta. Har kommit hem från avslutningsbanketten för starkdagen. Fin mat och alkohol. Och en total jävla snefylla..
Starkförberedelser och klanmöte.
Gick upp tidigt idag och gjorde mig iordning. Packade träningsväskan och så vidare. Tänkte att jag skulle hinna gymma någongång mellan dagens aktiviteter.
Dock ringer min tandläkaren till mig och säger att de är underbemannade pga. sjukdom, så min tid är flyttad. Så jag chillade ett tag fram till klockan 15, då vi skulle börja bygga montrar och så vidare inför Starkdagen imorgon.
Alltså, det känns fortfarande jätte weird att vara nära henne. Hon luktade dock väldigt gott..
Önskade att saker och ting kunde gå lite smidigare för mig på den fronten..
Vi höll på att mecka montrar och sådant fram till kl 18, då jag var tvungen att smita på lajvmöte. Scener är alltid kul, speciellt om vi är ett rum fyllt med toreadorfjollor. Klanhemligheter skall dock inte dryftas öppet i en blogg. *garv*
Men kul var det. ;)
Let the awesomeness of Sonny Hell entrance you!
Nu är det bara en person kvar, sedan får Sonny en ny motorcykel.
En suck i etern.
Natten kryper sig på igen.
Funderingarna kör upp vassa blad mot min hals.
Ensamhet is not really the shit.
But what to do?
Vem skulle kunna uppskatta någon, som inte ens uppskattar sig själv.
Så ja, det är lite moment 22..
Jag kan inte riktigt bestämma mig hur jag skall förhålla mig till saker och ting.
Min erfarenhet säger en sak, min logik en sak, och mina känslor en sak.
Två av dessa måste i slutändan skjutas och begravas.
Inte lätta val här i livet.
Jag vill bara känna mig uppskattad.. - which I barely don't.
Som en godnattsaga eller något.
Funderingarna kör upp vassa blad mot min hals.
Ensamhet is not really the shit.
But what to do?
Vem skulle kunna uppskatta någon, som inte ens uppskattar sig själv.
Så ja, det är lite moment 22..
Jag kan inte riktigt bestämma mig hur jag skall förhålla mig till saker och ting.
Min erfarenhet säger en sak, min logik en sak, och mina känslor en sak.
Två av dessa måste i slutändan skjutas och begravas.
Inte lätta val här i livet.
Jag vill bara känna mig uppskattad.. - which I barely don't.
Som en godnattsaga eller något.
Innebörden av speciell?
Sitter återigen och funderar.
Vad innebär det att vara speciell för någon, egentligen?
Den övergripande meningen för mig är att man ses som speciell ur en grupp av människor.
Men då måste man sättas i perspektiv till alla andra i gruppen.
Vad händer om alla i gruppen är speciella för individen man utgår från?
Är man speciell då?
Sedan kan ju ordet speciell ha många innebörder, men den jag talar om är den innebörd där speciell anknyter till huruvida viktig man är för personens välmående, huruvida nära man står personens hjärta, huruvida man kan lita på personen.
Om en vän är speciell för att man kan prata om allt med denne och litar på den i vått och torrt, är den då fortfarande lika speciell om det dyker upp fler? Eller om man helt enkelt är en öppen person (och kanske naiv person) och talar om allt för alla, kan man ens vara en speciell vän då?
(Ja, jag vet att det finns variationer, men det är andemeningen jag menar.)
Kvällsfunderingar.
Min träning knallar på. Var och körde ytterliggare mer gym idag. Skall eventuellt dit ons, fred eller i helgen..
Träffar ju massvis med människor jag önskade att man fick träffa oftare där.
Trevligt, trevligt.
Rania kommenterade även att det börjar synas. Jag klagar inte. ^^
Sitter med skolarbete nu, skulle egentligen lämnat in den här vid det här laget, men va fan.
Jag har rätt att ta det lite chill. Det är mycket nu, både formellt och privat.
Jävla skit egentligen.
Men vad skall man göra?
Människor är och förblir slavar för sina känslor.
Knepiga idioter är vi.
Hur som helst, det är bara att bita ihop och gå vidare I guess.
Jaja, fjärde gången gilt eller något?
Folk har en tendens att förändras när jag kommer in i deras liv.
Det skall tydligen vara rätt svårt att hitta någon som faktiskt uppskattar mig för den jag är och vad jag vill.
Frammåt mot nya horisonter.
Eller?..
Jag har hört att alla är värda en andra chans.
Återigen, människor är slavar för sina känslor.
Träffar ju massvis med människor jag önskade att man fick träffa oftare där.
Trevligt, trevligt.
Rania kommenterade även att det börjar synas. Jag klagar inte. ^^
Sitter med skolarbete nu, skulle egentligen lämnat in den här vid det här laget, men va fan.
Jag har rätt att ta det lite chill. Det är mycket nu, både formellt och privat.
Jävla skit egentligen.
Men vad skall man göra?
Människor är och förblir slavar för sina känslor.
Knepiga idioter är vi.
Hur som helst, det är bara att bita ihop och gå vidare I guess.
Jaja, fjärde gången gilt eller något?
Folk har en tendens att förändras när jag kommer in i deras liv.
Det skall tydligen vara rätt svårt att hitta någon som faktiskt uppskattar mig för den jag är och vad jag vill.
Frammåt mot nya horisonter.
Eller?..
Jag har hört att alla är värda en andra chans.
Återigen, människor är slavar för sina känslor.
Problem.
Jag önskar att jag fick bli en styrka istället för en svaghet.
Jag är inte problemet som skall lösas eller skjutas åt sidan.
Jag menar inget annat än väl.
Och jag finns alltid där.
Vad FAN är det som förväntas av mig utöver det?
Jag blir i slutändan ändå den som blir förskjuten.
"Problemet."
Det är mig man behöver en paus ifrån för att klara av världen.
"Problemet."
Jag vill vara styrkan som hjälper en att klara av världen.
Det som står vid ens sida när man gör det.
Inte det som måste förskjutas och annars gör allt jobbigare.
Fuck...
Jag är inte problemet som skall lösas eller skjutas åt sidan.
Jag menar inget annat än väl.
Och jag finns alltid där.
Vad FAN är det som förväntas av mig utöver det?
Jag blir i slutändan ändå den som blir förskjuten.
"Problemet."
Det är mig man behöver en paus ifrån för att klara av världen.
"Problemet."
Jag vill vara styrkan som hjälper en att klara av världen.
Det som står vid ens sida när man gör det.
Inte det som måste förskjutas och annars gör allt jobbigare.
Fuck...
Konstaterande.
Jag behöver inte säga något mer egentligen. Screw that and fuck this typ.
Nothing is never simple.
Lajvet var intressant iallafall.
Dödar min mobiltelefon nu, hoppas folk har andra sätt att nå mig.
