Innebörden av speciell?
Sitter återigen och funderar.
Vad innebär det att vara speciell för någon, egentligen?
Den övergripande meningen för mig är att man ses som speciell ur en grupp av människor.
Men då måste man sättas i perspektiv till alla andra i gruppen.
Vad händer om alla i gruppen är speciella för individen man utgår från?
Är man speciell då?
Sedan kan ju ordet speciell ha många innebörder, men den jag talar om är den innebörd där speciell anknyter till huruvida viktig man är för personens välmående, huruvida nära man står personens hjärta, huruvida man kan lita på personen.
Om en vän är speciell för att man kan prata om allt med denne och litar på den i vått och torrt, är den då fortfarande lika speciell om det dyker upp fler? Eller om man helt enkelt är en öppen person (och kanske naiv person) och talar om allt för alla, kan man ens vara en speciell vän då?
(Ja, jag vet att det finns variationer, men det är andemeningen jag menar.)
